Untangle?
Det var länge sedan jag uppdaterade den här bloggen. Jag tror inte jag har några läsare kvar. Alla länkar har nog försvunnit över tiden. Det spelar inte så stor roll. Det är inte därför jag skriver. Jag gillar att läsa mina egna tankar, i efterhand. Om ett år eller så. Om man skulle skriva riktigt detaljerat kanske man skulle kunna syntetiskt återskapa känslorna igen. Såsom de människor som fryser ned sig i hoppet om att en gång kunna väckas till liv igen.
Känslan av att vilja ha armar som räcker ut till avlägsna ställen i hjärnan, eller världen för den delen. Det känns som om jag slår knut på mig själv, min hjärna och mitt hjärta för att förstå hur alltsammans är sammanlänkat. Och som knut når man inte lika långt som man hade gjort med sina långa armar på vift. Så nu når jag ingenting, försöker bara reda ut knutarna. I hjärnan, hjärtat och världen.Det regnar ute. Så jobbigt, jag ska ju snart ut. Cortado med mintchoklad. Sådeså.
jo, jag läser. och uppskattar!
Comment by gabriella — November 1, 2008 @ 1:40 pm